12/08/2023
FÖRETAGANDEUPPDATERAD: 7 AUGUSTI
Vattenuttag på djurgårdar ifrågasätts
Att djurgårdar ska få fortsätta använda den egna brunnen för att vattna djuren utan tillstånd är inte självklart. Konkurrensen om vattnet i samhället har öppnat upp en diskussion om lantbrukarnas husbehovsförbrukning.
Stora gårdar som förbrukar mycket vatten kan i framtiden behöva söka tillstånd för att få använda vatten från den egna brunnen. Det är den ökade konkurrensen om vatten som enligt Jordbruksverket har öppnat upp en diskussion kring djurgårdarnas vattenanvändning.
– Undantaget från tillståndsplikten för jordbruksfastigheters husbehovsförbrukning har inte någon volymbegränsning. Många tycker att det är konstigt att till exempel stora mjölkgårdar som gör av med mycket vatten inte behöver tillstånd, säger Eva Johnsson, utredare vid Jordbruksverket, som förklarar att klimatförändringarna innebär att vattenbrist kommer att bli vanligare i framtiden, särskilt i de östra och sydöstra delarna av Sverige.
Ännu krångligare med tillståndsplikt för vattenuttag till djur
Men även om frågan har diskuteras har Jordbruksverket inget direkt uppdrag om lagstiftningsförändringar på området och Markus Hoffman, mark- och vattenexpert på LRF, tar diskussionerna med ro. Han ser snarare att konkurrensen om bevattningsvatten är större. Men han är väl medveten om att tillståndsplikt för vattenuttag till djur skulle försvåra den redan krångliga miljötillståndsprocessen ännu mer i ett läge när regeringen tillsatt en utredning om hur den istället kan förenklas.
– En genomsnittlig mjölkgård som har 100 mjölkkor använder i storleksordningen 10 000 kubikmeter vatten om året till korna och för att tvätta. Fodergrödorna till samma antal djur behöver cirka 500 000 kubikmeter vatten, säger Markus Hoffman.
För att bevattna 100 till 200 hektar åkermark krävs en bevattningsdamm på cirka 100 000 kubikmeter och att bygga en sådan damm kostar cirka 4 miljoner kronor.
– Ska vi bygga dammar för att bevattna 10 till 15 procent av all åkermark i landet kommer det att landa på 10-15 miljarder kronor. Under en överskådlig tid kommer vi därför att ha en matproduktion som är helt regnvattendriven, säger Markus Hoffman.
Jätteutmaningar väntar Norrlandskusten
SMHI har tittat på hur klimatförändringarna kommer att påverka Sverige. Myndigheten menar att bristen på regnvatten kan drabba andra ställen än bara i södra Sverige
– Om 20-30 år kan Norrlandskusten också få utmaningar med minskad nederbörd, säger Pär Aleljung, beredskapssamordnare vid Livsmedelsverket, och fortsätter:
– Även om klimatförändringar på vissa ställen kommer att föra med sig att det regnar mer så kommer det också att avdunsta mer. Frågan är mer om nederbördsmängden räcker för att kompensera för avdunstning och växternas behov av mer vatten.
Skördeskadorna 2018 som berodde på att det regnade för lite uppgick till 10 miljarder kronor och i år har LRF:s prognos landat i att bristen på regn väntas bidra till skördeskador på 6 miljarder kronor.
– Vi har alltså skördeskador 16 miljarder kronor på bara fem år. Det är en ganska tydlig väckarklocka att vi behöver prata om klimatanpassning av våra odlingar, säger Markus Hoffman.
