Erbjuder skoning och verkning av hästar och ponnyer.
(1)
OBS!!!
Nu när snön faller, och ni broddar på gamla slitna skor, tänk på att brodden är gjord för att passa en relativt ny sko. Drar ni ner brodden hela vägen på en sliten sko, riskerar ni tryckskador på era hästar. Det gör ont och orsakar oftast röda runda blödningar precis under brodden. Ett tips är att slipa ner brodden så den inte är så hög.
Då jag ligger däckad i vad som troligen är Covid, så kommer åtminstone början av denna veckans skoningar att behöva ombokas. Jag kommer att höra av mig till er som är berörda senare idag för att boka ny tid.
Bästa svägerskan söker lokal till sitt företag. Om inte annat, gå in på webbshoppen och handla eller besök någon av julmarknaderna hon står på och köp hennes godsaker!
LOKAL SÖKES fortfarande!
Carolines Bi & Skafferi växer som företag och är i behov av nya lokaler. Efter några månader, sedan jag sist annonserade om att jag sökte lokal, har flera olika alternativ, tankar, idéer och drömmar vänts och vridits på. Kommun, bank, fastighetsägare, byggare och bidragsgivare har kontaktats, offerter tagits in och fastigheter besökts.
Resultatet av det är tyvärr ännu ingen ny lokal, men en tydligare bild av vad jag behöver för att kunna få företaget att utvecklas i den riktning jag önskar.
Att bygga en liten anpassad industrilokal har varit mitt förstahandsalternativ, i brist på befintliga lokaler, men banken har nu sagt nej till att bygga nytt.
Så då är jag tillbaka i att söka efter något som redan finns. Helst önskar jag köpa och det jag söker är en byggnad av något slag med kommunalt vatten och avlopp samt el.
Det kan vara en industrifastighet, ett bostadshus, en sommarstuga eller något annat. Fastigheten behöver i dagsläget inte vara anpassad för min verksamhet och skicket på fastigheten behöver inte vara perfekt. Det jag behöver kunna se är potentialen att över tid skapa det som företaget behöver. Och det kan uppnås på olika sätt, därför är jag öppen för alla möjliga alternativ just nu.
Jag önskar hålla mig i direkt närhet till Mölltorp.
Har Du några tankar, tips eller idéer på fastigheter/lokaler som skulle kunna vara intressanta är du varmt välkommen att höra av dig!
Kund som ska sälja sin ena häst.
Briseus. Valack född 2009, e:Briar, ca 180 cm.
Ej igång i dagsläget. Behöver viss specialskoning, men inget som inte din vanliga hovslagare kan lösa i stallet. Vid intresse kontakta ägare Ing-Mari Persson tel: 070-515 09 59.
Trots en trasig höger armbåge lyckades jag få till ett godkänt frakturbeslag idag. Ett steg närmre att bli klar med tilläggsutbildningen. Bara en uppskoning kvar, skulle gjort den idag men armbågen tyckte att det räckte för nu.
Nya tag nästa gång!
Kloka ord, ser detta även här.
Det extremt blöta vädret senare delen av sommaren har visat sig få stor påverkan på hästarnas hovar. Vi & våra hovslagarkollegor har aldrig sett så mkt vattenskadade hovar, tappskor & extrajobb.
Visserligen har vädret torkat upp de senaste veckorna, men många hagar är fortfarande väldigt blöta och hästarnas hovar är redan påverkade & det dröjer innan de har återhämtat sig. Dessutom går vi från en blöt sommar in i en höst som i normala fall är relativt blött sett över hela året.
Ingens hästs hovar mår bra av att gå ute i väta hela dagarna eller kanske till & med dygnet runt. Har din häst dessutom problem med återkommande tappskor eller liknande är det extra viktigt att du som hästägare försöker göra allt som går för att förbättra hästens miljö. I perioder kanske hästen måste stå inne mer om det inte finns alternativ med torrare hage.
Vi har fortsatt försöka hålla en så snabb service som möjligt när det gäller ex. tappskor men tillslut blir det ohållbart & därför behöver vi er hjälp att se över hästens miljö och göra det som går för att skydda hästens hovar. Det är också viktigt att nu innan vinterns hårda, hala och "knöliga" underlag kommer, få ordning på hästarnas hovar för att undvika problem även i vinter.
Vi fortsätter att "beta av" extrajobben & tappskor allt eftersom, men med den mängd extrajobb vi har nu, så kommer vi inte kunna vara lika snabba med att komma ut som vi vanligtvis brukar vara & vi ber om förståelse för detta.
Detta ser vi även här, extrem tillväxt och även lite sköra hovar som gärna flikar sig. Jag gör mitt bästa för att klämma in er som vill ha tidigare tid, och är nästan ikapp.
Sensommar och en sommar bakom oss som inte varit helt som den brukar på Gotland och säkerligen i stora delar av Sverige.
Den värme och torka vi ofta har här på Gotland kom tidigt. Redan maj och juni var varma och torra. Juli som brukar vara den månad med både värme och torka blev sval och fuktigare än vanligt. En del regnskurar och fuktiga nätter.
Juli blev en månad där de flesta hovar exploderade i tillväxt, det vittnar de flesta kollegor om här på ön. Augusti har varit mer som det brukar vara då med högre luftfuktighet och ökad tillväxt.
Såklart många oroliga, undrande och desperata hästägare som vill få hästen verkad eller skodd tidigare än planerat.
T o m hört från duktiga kollegor att hästägare ifrågasatt kvalitén på senaste skoningen när de ”redan efter fyra veckor vuxit över skon”.
Jag är övertygad om att de seriösa kollegor på ön gör sitt bästa på varje häst, liksom jag själv.
Vi har det vi har att arbeta med där och då och aspekter att ta hänsyn till.
Det handlar framförallt om hästar som skoddes under den period med torka och värme. Tillsammans med den andel sand och framförallt kalk i markerna så torkar hovarna upp extremt. (Under mina 11 år på fastlandet har jag aldrig varit med om något liknande.)
När hoven torkar krymper den något, blir hård som betong och tillväxten kan i princip nästan upphöra.
Ett naturligt vis för hoven att skydda sig då samtidigt marken blir torr och hård?
I många fall finns mycket lite att verka under denna period och det är riskabelt att ta bort den hårda sulan som skyddar. De flesta hästar kanske mest går att raspa plant så verktången används mycket knappt. Med juli framför sig räknar man med fortsatt status.
(Även om man skulle blöta upp hovarna så man kan skära ur mer sula så upplever jag att hoven dra ihop sig några timmar senare och därmed sitter skorna något sämre.)
Vad som sedan händer när fukt tillsätts som det blev i juli är att hovarna både expanderar åt alla håll och tillväxten ökar. Den tjocka skyddande sulan släpper i stora sjok. Det har nog många av er upplevt.
Har sett hovar som vuxit lika mycket på 5-6 veckor som de gör under två skoperioder under våren.
Nu är augusti här och tillväxten är fortsatt hög vilket är mer normalt för årstiden.
Det är såklart en omöjlighet att förutspå exakt hur mycket eller hur lite hovarna växer en sommar som detta och tyvärr är det även omöjligt för oss hovslagare att sko några veckor tidigare då vi redan har 20-30 hästar bokade per vecka även om vi är lika frustrerade som den hästägare som behöver ha skott tidigare.
Självklart gör nog de flesta av oss hovslagare vad vi kan för klämma in det mest akuta.
Nu väntar med största sannolikhet en mer normal avslutning på sommaren och en normal höst där det går att beräkna skoperioden.
/Thomas
Hej alla!
Hoppas ni har det bra i värmen, jag kommer att ta lite semester nu de närmsta 2 veckorna.
Jag kommer att vara tillgänglig vissa dagar så skicka ett sms vid behov så kan vi troligtvis lösa det inom några dagar.
Vid akuta situationer kontakta någon av min fantastiska kollegor.
Emelie Olviken fick en idé när hon ville underlätta för hovslagaren under den torra sommaren. Av ett par gamla handdukar sydde hon tofflor som hon lade i blöt och trädde på hästens hovar. Här berättar hon hur hon gjorde.
Har du häst med fång? Vinterbete istället. Låt dom gå kvar i dom tråkiga rutorna över sommaren. I september/oktober kan du släppa dom i sommarhagarna. Långt näringsfattigt gult gräs. Perfekt.
Fång. De torra nedbetade hagar vi har nu verkar INTE vara ett skydd mot fång. Det har varit en hel del fall senaste veckorna.
Det är inte längre bara små feta ponnyer som kommer ut på bete som får det.
Det drabbar så många olika slags hästar.
Gemensamt för MÅNGA av dem är att de går på beten där det "inte finns något att äta" men hästarna är ändå tämligen runda eller till och med feta.
(Precis, då FINNS det rätt mycket att äta ändå).
Om det finns nästan ingen mat på en STOOR yta kan man genom att titta på hur hästarna ser ut avgöra om de får i sig "ingen" mat (hästarna magrar av), "kanske ändå rätt lagom" med mat (håller hullet) eller "hoppsan, kanske rätt mycket" mat (lägger på hullet).
Pyttelite mat på många kvadratmeter/hektar blir rätt mycket mat för en liten (eller stor) häst. Tänk på att de betar upp till 18 timmar om dygnet.
Huruvida gräset är stressat och nu bildar extra mycket socker eller om det beror på något annat är svårt att säga för mig.
MEN det som jag KAN säga är att en häst som lägger på sig på betet behöver få en betydligt mindre hage ELLER betydligt färre timmar i hagen. Ordentlig motion gör också nytta, men helst i kombination med mindre hage/färre timmar i hagen.
Resten av tiden bör hästen stå inne, gå i en gruspaddock eller något annat som förhindrar matintaget.
Det är jäkligt tråkigt att ha sin häst så, men det som är ännu tråkigare (tro mig) är att ha hästen så för att den har fång.
En sak man MÅSTE vara observant på är om hästens mankam börjar bredda sig och om den dessutom blir hård eller stenhård.
TA IN HÄSTEN. MOTIONERA. BANTA. OMEDELBART!!!
Det är nästan garanterat att den kommer att få fång. Om inte nu så snart. Och om inte snart så sedan.
Och om den får det måste du ändå ta in den och medicinera och minska maten. Bättre att göra det i tid.
Önskar er en fin sommar utan fång, men ibland gör man faktiskt allt rätt och drabbas ändå av denna skitsjukdom. Då ska vi göra allt för att få hästen att må så bra som möjligt igen.
Inte alla dagar blir som planerat 😊 speciellt inte när man kommer till kund mitt i en lamning ❤️ men men, de två hästar vi inte hann idag tar vi nästa vecka.
För en tid sedan skrev jag att ”nu får det vara nog”!
Min mail kraschade på grund av allt från genuina frågor till hot och otrevligheter. Efter det ledsnade jag på att stå på barrikaden och ta smällarna för andra samtidigt som jag inte helt kunde delge min egen synpunkt för att jag skulle representera hela branschen.
En bransch som för övrigt trist nog levererar lika hårda eller hårdare käftsmällar och hot än barfotarörelsen i och med att det blir så påtagligt nära i ens vardag. Detta gör det inte så lockande att kliva upp på barrikaden för att försvara branschen och yrkeskårens kompetens men jag kan inte släppa hur Agrias rapport redovisas.
Jag kan inte släppa det för hästarnas väl och för alla de kompetenta vardagshjältar till hovslagare jag ser upp till där ute i stallarna.
Nu är den här
För nu är den här. Den populärvetenskapliga rapporten gällande ”barfotastudien” och vi kan alla via Youtube se den av Agria sponsrade redogörelsen från Nordic Hoof summit på Flyinge 2022.
Vi kan med andra ord skapa oss en rimlig bild av vad som gjorts och vilka hypoteser man arbetar ifrån och för mig växer bara frågetecknen.
Jag börjar med att konstatera att man har kommit fram till att trakten drar ihop sig på barfota hovar när hovbenet dippar i understödsfasen samt då djupa böjsenan drar i hovbenet i slutet av svävfasen.
Huruvida detta är dåligt eller skadligt för hästen vill man inte säga men samtidigt säger man att skon påverkar hoven externt och internt samt att vi inte vet så mycket om hur dessa strukturer fungerar?
Med andra ord framställs att skor är negativt och ”vi” vet egentligen inte så mycket om hur verkning och individanpassning fungerar.
Ingenstans nämns det att det knappast är någon nyhet att den barfota hästen som trycker tån mycket i överrullningen kommer få större rörelse i trakten i samma stund.
Detta beror av att kapseln får bära vikten själv och det är heller ingen nyhet att skon vars syfte är att skydda kapseln begränsar dess rörlighet?
Vi återkommer till skon som slitageskydd och att denna genom att skydda tån kommer minska kompressionen av trakten.
Om något vore det väl rimligt att anta att den häst vars trakt komprimeras onormalt mycket förmodligen belastar sin tå hårdast varför den sannolikt har större behov av ett slitageskydd i tån? Eller rentav bara är under hårt arbete i förhållande till sina genetiska strukturer.
Kan inte det vara värt att reflektera över om vi nu ska använda försäkringstagarnas pengar för att jämföra barfota med skoning istället för att utmåla det som någon dramatisk nyhet?
Varför nämns inte att man utelämnat kronleden, kronbenet eller strålens funktion i studiens rörelseschema?
Om Lars Roepstorff eller andra som förstår vad jag hänvisar till läser detta kanske det framstår tydligare hur detta för mig och många kollegor framstår som en populärvetenskaplig rubriksättning till för att jaga clickbait och lansera nya flexibla skomodeller?
Ute i verkligheten
Ute i verkligheten riskerar det snarare orsaka försäkringsärenden iform av skador nu när det konstateras att studien kommer leda till insikter om hur man ska anpassa verkning och skoning till individen för att vi lider brist på detta. Förmodligen kommer antalet barfota hästar öka och de värst drabbade kanske får hovboots för att undvika det så farliga järnet men ingen har nämnt hur dessa påverkar karleden, hovkapseln eller biodynamiken, så vad är rätt eller fel för individen om det nu mot all förmodan leder till försäkringsärenden?
Jag vill minnas att Agria även tidigare varit inblandad i hur skor och skomodeller ska användas. Även då stod vi hovslagare oss slätt mot den holländska forskning man lutade sig på samtidigt som rollermotion salufördes som ”frihet” för hästen.
Från hovslagarkåren visste vi att en sko inte kan uppfylla allt det som då utlovades. Det är för många parametrar som ska falla på plats så som individ, underlag, användningsområde, biomekanik, dynamik, gener, patologi, ryttare/kusk, väder, muskler med mera bara för att skrapa på ytan.
Återigen! För vissa individer är rollermotion bra, för andra kan det vara mindre bra.
Observera
Jag välkomnar studien! Jag är för forskning och framsteg!
Vad jag ställer mig frågande till är hur detta redovisas och presenteras när det framställs som sensationsnyheter att skon begränsar hovens rörlighet eller att vi inte skulle veta hur hoven och kringliggande strukturer fungerar för att kunna individanpassa verkning och skoning?
Förtydligande
För att förtydliga vad jag menar fortsätter jag och kan konstatera att det i rapporten följer flera påståenden som är beroende av strålstödet.
Men ingenstans nämns att man har tagit bort strålstödet ur ekvationen i och med val av standardskor och metod-hovslageri.
Självklart förstår jag att det är så forskning fungerar för att kunna begränsa olika parametrar i syfte att få fram relevant data.
Men medan det för allmänheten framstår som att skor påverkar hästen dramatiskt mycket mer än vi tidigare trott. Framstår det för oss som trots allt förstår i vart fall lite av hur strukturerna fungerar att det är en helt orimlig jämförelse som görs.
Varför fattas data med hästar skodda med strålstöd, rollermotion, buffertsulor, flexibla beslag med mera? Varför ska vi jämföra en metod-skoning där individanpassningen har tagits bort med barfota och gå ut i media och säga att det finns stora skillnader och att vi hoppas lära oss hur vi ska kunna individanpassa verkning och skoning utifrån det?
Otalig forskning samt andra populärvetenskapliga studier visar tydligt strålens betydelse för allt detta.
Sko protokollet
Vidare framgår det ur ert skoprotokoll att man lagt ut skorna för att skapa medio lateral symmetri samt lagt ut skorna till ”frog-heelconnection” vilket jag tolkar som ”butts end” eller under ballarna, dvs förhållandevis långt bakom hoven?
Nu menar jag inte att säga att detta är fel i sig!
För just detta att vilja finna svarta eller vita sanningar och metodikhovslageri är branschens akilleshäl just nu. Personligen har jag en teori jag skulle kunna utveckla mer i detalj om att detta branschproblem är en direkt följd av just sådana här påståenden att ingen faktiskt skulle veta hur hoven och kringliggande strukturer fungerar samt att vi måste arbeta fram allmängiltiga metoder.
Vissa hästar behöver utlägg och stöd bakom hoven, andra behöver det inte så enkelt är det!
Men vad vi med säkerhet vet genom vetenskapliga studier är att ju större utlägg vi har desto mindre rörelser i hoven får vi.
Rätt eller fel fysiologiskt för hästen låter jag vara osagt, men att det är så är kalla fakta.
Så varför tas inte hänsyn till detta när man nu ska jämföra barfota med skodda hästar?
Är det rimligt att jämföra barfota hästar med metodskodda hästar på elitnivå i den mening att de försetts med standardskor utan hänsyn till individens förutsättningar eller biomekanisk funktion? Redan där faller ju forskningen när man måste ha samma skoning på alla hästar för att få fram användbara data. Det är precis lika illa som när barfotarörelsen nu använder detta för att konstatera att de haft rätt i alla år och äntligen kommer data som stödjer deras villfarelser om att järn i sig är farligt för hovarna.
Allvaret/ansvaret ?
Menar Agria allvar med att utveckla hjulet och gå framåt kan jag hjälpa till att förmedla kontakt till flertalet kompetenta hovslagare med lång erfarenhet vars sakkunskap hela tiden begravs och räknas ut då de varken är smidesvärldsmästare eller akademiker utan helt enkelt på riktigt har anskaffat sig den kliniska erfarenhet som även veterinärkåren numer inser behövs för att värdera forskningsresultatens kliniska värde och användbarhet.
Jag talar om hovslagare som dag ut och dag in, år efter år med hundratusentals hovar under bältet samt stort intresse och kunskapstörst tillskansat sig ovärderlig vetskap.
Jag talar om yrkesmän och kvinnor som garanterat vet hur verkning och beslag anpassas efter allsköns variationer och individuella förutsättningar samt hur ”hoven och kringliggande strukturer fungerar”.
Jag menar verkligen detta från botten av mitt hjärta och vänder mig mot Agria.
Hjälp mig sammanföra Roepstorff och dessa hovslagare så ska ni få relevanta mätpunkter och data för att fylla kunskapsluckorna och verkligen utveckla hjulet genom att göra framsteg.
Finansiera det projektet så har ni verkligen gjort något för hästhälsan och försäkringstagarnas sunda hovvård!
Uppfinna hjulet
Som det är nu återuppfinner man hjulet gång på gång istället för att utveckla det och gå framåt vilket blir tydligt när S.Lidbeck uttrycker sin entusiasm över de nya insikter han fått under projektets gång. Insikter som för oss andra framstår som grundläggande.
Förvisso är det fantastiskt att se när personlig utveckling äger rum inför ens ögon!
Men nu blir det lite som när ett barn för första gången smakat glass och vill förmedla hur fantastiskt detta är till sin omgivning.
För mig blir det helt absurbt när Staffan Lidbeck i inslaget från Flyinge säger att citat:
” Vi ställer oss ju nästan alltid frågan ska en häst inte vara skodd? Det är ju liksom normalt sett; Jaha? varför ska den inte ha skor? Det är inte så att vi ställer oss frågan; Ska vi sko den här hästen? På något sätt tror jag naturen har skapat den optimala stötdämpningen på egen hand så att säga. Så kan vi lära oss hur hoven och närliggande strukturer fungerar i det naturliga så att säga, alltså förutsättningar utan sko, så tror jag att har vi det att utgå ifrån, så tror jag att vi kan komma ett steg längre.”
Konsekvens
Staffan Lidbecks uttalande om något vittnar om den verklighet vi hovslagare stått inför de senaste 10-20 åren i vardagligt arbete och försäkringsärenden.
En verklighet där veterinärer vägrar behandla hästen om den inte blir skodd som dom vill med sidokappor eller någon form av rollermotion eller lösa svetsdelar efter senaste mode.
En verklighet där veterinären motarbetar hovslagaren när denne ställt frågan varför vi ska sko hästen ur ett fysiologiskt perspektiv.
Nu tvärvänder man samtidigt som man målar ut att ”vi” måste lära oss mer om hur hoven fungerar naturligt så att ”vi” kan anpassa verkning och skoning till individen.
Detta efter att man redan har dränerat kårens breda allmänkunskap samt att de riktigt erfarna hovslagarna tystnat för att kostnaden att synas och ta strid med väderkvarnarna har blivit för hög varför hela yrket uppriktigt sagt befinner sig i elfte timmen. Detta på grund av att myndigheter, försäkringsbolag och oinsatta personer i styrande positioner utifrån populärvetenskap och sociala medier tillåts styra utbildningsinnehåll och yrkets utövande. Detta tvingar i sin tur hovslagarbranschen att besanna och mer eller mindre självuppfylla kunskapsbristen utifrån det metodhovslageri och de svartvita sanningar utbildning och yrkesliv förväntas arbeta efter. Med andra ord antyder man att ”vi” idag inte vet hur "vi" ska anpassa verkning och skor till individen vilket hade varit skrattretande om det inte vore så provocerande utifrån att ”vi” rimligtvis avser yrkesgruppen som arbetar med verkning och skoning.
Det vill säga hovslagarna vars kunskaper till stora delar kommer från långa traditioner som lärts vidare via lärlingssystem och kunskaper vars relevans och värde även akademiker har nedskrivet och bekräftat .
Samtidigt som vi gång på gång får veta att vi bara gör utan att egentligen veta och att vår empiriska kunskap inte är vatten värt trots att vi har som skyldighet att arbeta utifrån vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet.
Vilka vetenskapliga metoder ska vi jobba efter? Rollermotion metoden, barfota metoden, Medio lateral metoden? Eller ska vi jobba med det som vi alltid har gjort och använda den "metod" som passar för individen, där de rätta parametrarna finns med utifrån vår beprövade erfarenhet?
Öppen fråga
Utöver detta så vill jag ställa en öppen fråga till Agria vad syftet är?
Vad är poängen med att underminera hovslagarkårens yrkeskunnande genom att framställa det som att vi inte skulle veta någonting om det som nu presenterats eller hur ”hoven och kringliggande strukturer fungerar naturligt”?
Finns det någon tanke bakom att ge barfotarörelsen luft under vingarna i sina villfarelser om att skor i alla former är skadligt eller att ingen egentligen vetat hur hoven fungerar?
Slutligen måste jag än en gång understryka att jag välkomnar forskningen och har enorm respekt och tillförlit till Lars Roepstorffs professionalism!
Vad som stör mig är helt enkelt hur allt detta presenteras och läggs fram för allmänheten all den stund de förvanskas och förvrids på hästhälsan och hovslagarkårens bekostnad.
Det som presenteras är ju på inget vis nyheter med mindre än att tidigare forskning saknar värde idag?
För mig blir detta helt befängt då jag stolt värnat den svenska hovslagarkårens kompetens som en del av djurhälsopersonalen vilket bland annat innebär en skyldighet att hålla sig uppdaterad och arbeta efter vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet.
Dessutom har vi haft en forskning där vi kunnat vara stolta över att vi som nation ligger i framkant.
Björn Lundh
Hovslagare
När hammarslaget redan är på väg och hästen rycker undan hoven på vägen ner. Då hamnar ibland lite hud emellan hammaren och skon istället för sömhuvudet. Det går på en millisekund. En smärre skada (en liten skitskada) i yrket men samtidigt ändå en skada. Nu ska jag poppa hål på blåsan så jag förhoppningsvis slipper bli mer blå. Tur man ska ha semester tills på torsdag 👍 ha en trevlig helg!! Det ska jag!
Hej alla! Hoppas allt är bra med er!
Som en del av er redan vet så låg jag hemma i Covid förra veckan.
Inget att rekommendera 😝🤧
Detta har gjort att jag fått trycka in förra veckans kunder i denna och nästa vecka. Så jag ber om ursäkt om jag inte är lika tillgänglig och flexibel som jag normalt är. Min kalender är knökfull helt enkelt.
Men till något lite roligare!
Vecka 7 kommer jag att vara i Sälen med min familj. Vid problem som inte kan vänta så hänvisar jag till någon av mina duktiga kollegor.
Ha en god fortsättning på veckan!!
God fortsättning alla underbara människor!
Hoppas att ni och era fina hästar har en fortsatt fin vinter och en lugn nyår!
Uppstarten efter mammaledigheten har gått bra, Tuva går på dagis och det fungerar fint.
Jag har fortfarande plats för fler kunder om det är någon som behöver.
Jag kommer tyvärr pga ökade kostnader att behöva höja mina priser vid årsskiftet.
Nya priser blir:
Helskoning 1400 kr.
Halvskoning 950 kr.
Verkning 500 kr.
Till priset tillkommer resa, (är ni fler i samma stall vid samma tillfälle delas resekostnaden):
0-30 km: 50 kr.
30-50 km: 100 kr.
50-70 km: 200 kr.
Jag utgår från Hjo och räknar avståndet hemifrån.
Alla priser är inklusive moms och skor med två broddhål.
Gott nytt år! ❄️☃️🐎
Fantastiska kunder man har! Som inte bara låter en få äran att sko deras hästar utan även ger en julklapp!
Film av suveräna Simon J Curtis, hovslagare i England som jobbar med bl.a. föl och unghästar i hästmeckat Newmarket. Hur hoven utvecklas och förändras under första året.
Hej hopp alla!!
Nu börjar det dra ihop sig till att dra igång företaget på riktigt!
Lilla fröken börjar dagis 1/11 med inskolning de första två veckorna.
Jag kommer även att börja mitt andra jobb 1/11 och för er som väntar på tid så kan jag meddela att jag får mitt schema nu på måndag 17/10.
Så de följande dagarna kommer jag att höra av mig till er med förslag på tid. Det kommer att vara ett schema som rullar så jag kommer veta långt i förväg hur jag jobbar, så förhoppningsvis inget strul med att behöva flytta tider pga av det.
Vill gärna påminna om att nu när hösten är här, att gärna ta in hästen ca 30 min innan jag kommer och borsta av benen och kratsa hovarna så slipper jag bli blöt och lerig.
Vill du ha 4-håls skor, säg gärna till i förväg/när vi bokar ny tid så att jag vet att jag har med till din häst. Snösulor och brodd har jag alltid med på höst/vinterhalvåret 😊
Jag kommer även att ha möjlighet att ta emot lite nya kunder, välkomna att höra av er! Antingen på pm eller på telefonnr: 073-6454780. Om jag inte svarar, skicka gärna ett sms så ringer jag upp.
Hej hopp allihop!
Imorgon står min bil på verkstaden så då har jag ej möjlighet att komma om det skulle vara något. Hänvisar till någon av mina duktiga kollegor om det inte kan vänta 😊 ha en bra dag!
Hovslagaren Tine Andersson stöter ofta på kunder som är nyfikna på att låta sina hästar gå barfota. Men bland dem finns många missuppfattningar och hon önskar att kunskapen om vad "barfota" innebär ökar. Samtidigt vill hon slå ett slag för den vanliga järnskon.
[vc_row][vc_column][vc_custom_heading text="Lagar & regler" font_container="tag:h2|font_size:25|text_align:left" google_fonts="font_family:Open%20Sans%3A300%2C300italic%2Cregular%2Citalic%2C600%2C
Klart att praktikanten ska ha egen stol!
Äntligen fått i en bilstol så jag kan åka i arbetsbilen igen, då vår vanliga barnstol inte passade i denna bilen. Nu kan vi lösa det akuta igen om ni hästägare kan va lite barnvakt. Tuva är väldigt snäll och lättroad att ha med i stall men gör helst inga större åtgärder med henne med, men en tappsko, verkning eller enstaka skoning funkar.
Trevlig sommar till er och era fina hästar!
Idag har Tuva varit med ute på jobb! Inte optimalt, men när det hörde av sig en ny kund med en akutskoning så får kunden vara barnvakt 😄 både Tuva och kund skötte sig utmärkt👍
Avslutade skoningen med att lappa till mig på tummen med sömhammaren när hästen inte hade riktigt samma åsikt som jag om huruvida man kan stå på tre ben eller inte.
Det ska synas att man är tillbaka o jobbar lite 👍🤪 kommer nog bli lite mer blått under dagen 🙈
Hej alla! Någon jag känner som har halm i småbal till salu? Behöver för att halma upp fölningsbox.
Glad påsk alla fina människor och hästar!!
Hjo
| Måndag | 09:00 - 18:00 |
| Tisdag | 09:00 - 18:00 |
| Onsdag | 09:00 - 18:00 |
| Torsdag | 09:00 - 18:00 |
| Fredag | 09:00 - 18:00 |
Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Johannas Hovslageri postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
