Etolog Paulina

10/02/2025

I tidigare inlägg har jag lyft fakta kring träning och vad studier på hästars preferens visar.

Än så länge finns det alltså ingen studie som stödjer att hästar skulle föredra ridning under ryttare eller träning. Snarare indikerar studierna tvärtom, att hästar föredrar att inte arbeta och helst umgås med andra hästar. Såklart hade man önskat flera studier. Frågor som uppkommer är till exempelvis avel. Hur väljer hästar som har avlats med ett tydligt syfte för högintensiv träning? Det skulle också vara intressant att testa hästar vars ryttare bedömer att de tycker om ridning. Inte heller är det helt tydligt i studierna vad det är som hästarna egentligen fattar sitt beslut kring. Framförallt i studien under ryttare är det svårt att avgöra om hästarna blir störda av att rutinen kring ridpasset bryts, alltså att ridpasset inte följer det vanliga mönstret eller om de tycker det är obehagligt att ryttaren hoppar av och på. Resultaten i pilotstudien är dock ganska anmärkningsvärda. När hästarna fick välja så valde de inte ens att välja mellan träning och träning utan de väljer att lämna ridhuset helt.

Det finns några fler ledtrådar att titta på kring detta och det är vad hästar spenderar sin tid med när de själva får välja över sin tid i fångenskap. Studier som undersökt Przewalskis vildhästar visar att de spenderar större delen att äta och korta omgångar i rörelse. En annan studie utfört på tamhäst utrustade med en tuggsensor och GPS kunde man se att hästar under ett dygn håller en snitthastighet på 1,2 km/h och rör sig ungefär 6h/dagen och färdas lite över 5 km/dagen när de går på bete. Detta rörelsemönster är så starkt att hästarna utför det även om de hålls i totalt mörker, det blir dock mer kompakt men följer samma intervallform.

Dessa studier sammantaget indikerar att hästar generellt sett inte verkar föredra intensivt muskelarbete och inte heller utför sådant om de själva får välja. Studierna visar att hästar rör sig lågintensivt men i omgångar under dygnet.

05/02/2025

Föräldraledig

Fram till den 1 april tar jag emot privatkonsultationer. Jag erbjuder en del tjänster även i april beroende på hur jag mår.

Från och med 1 maj slutar jag svara på mejl och hänvisar istället till mina kollegor som ni hittar på Sveriges akademiska etologers hemsida.

Har du häst kan du även be om råd via appen där får du svar av experter, däribland etologer.

Vill du köpa onlinematerial så behöver du göra det snarast då alla kurser och föreläsningar ligger via Facebook. Jag kommer inte moderera vare sig Facebook eller Instagram under min föräldraledighet.

30/01/2025

Rörelsens positiva effekter och förhållande till stress.

Rörelse är något studier återkommande visar positiva effekter av. Hos både människor och djur har rörelse visat sig reducera ångest och fungera buffrande mot stress. Aktivering av stora muskelgrupper frigör bland annat stora mängder endorfiner men hela kroppens opioidsystem aktiveras av träning.

Men det finns såklart ett viktigt samspel mellan träning och stress. Inom stressforskning kan man dela upp fysisk stress och psykisk stress. Fysisk stress kopplas till att kroppens organ och muskler utsätts för mer än de har kapacitet för. Träning är en form av fysisk stress. Träning bryter ner muskelfibrer för att sedan starta en process av anpassning och uppbyggande för att nästa gång förbereda kroppen för den typ av stress musklerna utsattes för. Kroppen blir starkare.

Psykisk stress utsätts vi för när vi mentalt upplever att vi inte kan påverka vår omgivning eller ta oss ur en situation med hjälp av vårt beteende. Även oförutsägbara händelser kan sätta igång vårt stressystem. Får vi i dessa situationer inte möjlighet till vare sig förutsägbarhet eller kontroll och situationen fortgår över tid så riskerar vi att bli långvarigt stressade. Den långvariga stressen har en rad negativa effekter på den fysiska och psykiska hälsan.

Skulle man hamna i en träningssituation där man inte kontrollerar sin egen kropp så fungerar det således kontraproduktivt och man missar träningens goda effekter. Följden blir att man troligen väljer att helt undvika situationen.

I nästa inlägg kommer jag sammanfatta vad forskningen säger kring just hästar och rörelse.

12/12/2024

Det här inlägget verkar behöva sig en omkörare. Så jag postar det igen.

19/08/2024

Jag prioriterar återkommande kunder och därför erbjuds de tider först.

07/08/2024

20/05/2024

Få områden inom etologi är så missförstådda som rangordning och dominansförhållanden i en flock. Jag misstänker att detta kan bero på en kombination av att gamla tankesätt är svåra att förändra och att det kan vara jobbigt att erkänna komplexiteten i hästars beteende.

I mitt yrke hör jag ofta att hästar beskrivs som dominanta eller ranglåga. Det är inte ovanligt att dessa termer används i säljannonser, vilket leder till att vi börjar tänka att en häst är sin rang. Men rang och dominansrelationer är en interaktion mellan två individer och appliceras i begränsade situationer. En individ kan alltså inte vara dominant eller undergiven "på egen hand"; det är något som uppstår i relation till en annan individ.

Många vill tillskriva sin "ranghöga" häst ledarskapskvaliteter, men forskningen har visat att det inte går att förutsäga att en häst som oftast är dominant i sina relationer också är den som tar initiativ till att byta aktivitet och får med sig större delen av flocken. Detta kan sammanfalla, men det är inte ett kausalt samband. Det är alltså inte på grund av att hästen oftast är dominant som den också är bra på att få flocken att följa den. Dominans förutsäger inte heller att samma individ skulle medla i eller trösta vid konflikter.

Det enda som rang kan förutsäga är vem som får tillträde till resurser först. I fångenskap blir dessa konflikter och uppgörelser mer distinkta, vilket gör det lättare att observera dominansförhållanden. I fångenskap har även individer mindre kontroll över sin omgivning, vilket kan resultera i en så kallad rebound-effekt. Bristen på resurser och kontroll leder till en beteendefrustration som gör att när hästen väl får möjlighet att utföra ett beteende, gör den det i överflöd, mer än vad situationen kräver eller möjliggör.

Gérard, C., Valenchon, M., Poulin, N., & Petit, O. (2020). How does the expressiveness of leaders affect followership in domestic horses (Equus ferus caballus)? Animal Cognition, 23(3), 559–569. https://doi.org/10.1007/s10071-020-01361-8

14/05/2024

Sue Dyson och hennes kollegor påbörjade utvecklingen av ett etogram för att bedöma smärta hos ridhästar år 2017. Sedan dess har flera publikationer kommit ut där Ridden Horse Pain Ethogram har testats i olika sammanhang. Etogrammet består av 24 olika beteenden, och det har visat sig att när hästar uppvisar 8 av 24 beteenden, så har hästen antingen en rörelsestörning och/eller hälta. För att hitta det kausala sambandet mellan etogrammet och smärta samt rörelsestörningar har hästar som uppvisar 8 poäng eller mer bedövats, vilket har resulterat i att poängen har sjunkit efter bedövning.

Det mest oroande som Dyson och hennes kollegor har upptäckt under sina år av studier och analys av olika hästar är den otroligt höga bristen på kunskap om hästens smärtbeteende samt förmågan att bedöma om ens häst är halt eller har rörelsestörning. I en grupp med 64 hästar visade det sig att hela 73% av hästarna var halta trots att ryttaren bedömde dem som ohalt och fungerande under ridningen. 46% av hästarna hade en rörelsestörning i galoppen. I tidigare studier där man undersökte 506 sporthästar i fullt arbete var hela 47% halta eller hade rörelsestörningar kopplade till smärta. I en svensk studie noterades asymmetri hos 53% av 201 hästar när de travades för hand.

Jämför man detta med resultaten från studier där man använde RHpE för att bedöma Grand Prix-hästar över tid och vid olika tävlingar (2018-2020), så fick ingen häst poäng över 5. I studierna ingick 123 respektive 38 hästar i bedömningen.

Det är av yttersta vikt att fler hästägare lär sig hur hästars smärtbeteende ser ut och uppträder under ridning, och inte förminskar hästens beteende. Sue Dyson och hennes kollegor har sina artiklar tillgängliga för allmänheten att läsa. Filma dig själv när du rider och analyserar din hästs beteende. På så sätt kan vi tillsammans skapa högre välfärd för våra hästar så att ingen häst behöver lida under ridning.

Se referenser i kommentarsfältet.

17/04/2024

Beteende har sällan bara en orsak.

Ibland är det relativt enkelt att åtgärda och se till att hästen har det den behöver men ibland är det riktigt svårt. Beteendet är i slutändan ett resultat av hela hästen och dess inre drivkrafter. Så fort vi tar ett djur ur den miljö den i tiotusentals år har anpassats till kommer vi stöta på bekymmer på ett eller annat sätt.

- Hästar vill gå och äta 14-16 timmar om dygnet i block om 2-3 timmar.

"Våra hästar går på lösdrift med fri tillgång till f***r."
Ja, men få lösdrifter idag tillgodoser hela mekanismen i att gå och äta. Grovfodret innehåller begränsad möjlighet att sortera och välja samt välja bort. Den naturliga processen är att beta sida vid sida och inte stå samlade runt en station. En f***rstation blir lätt en konfliktyta.

"Hästen rids 5-7 gånger i veckan och är ändå explosiv och aggressiv mot sina hagkompisar"
Därför att den rörelse som vi ser till att hästen får under oss eller med oss tillgodoser inte beteendebehovet av rörelse. Hästen får inte funktionell återkoppling av att longeras eller ridas på en ridbana, ridhus. Men det är det klassiska sättet att skapa en ventil för den rörelsefrustration som många hästar har och därför hjälper det många hästar att ändå få den ventilen.

Vad kan man då göra i ovan två exempel? Världen runtomkring oss är fylld av begränsningar. Vi vill ha häst men få stallar är anpassade för att hålla hästar och ska många hästar hållas på en begränsad yta så måste mycket annat begränsas för att det ska bli hållbart mot marken. Begränsningar som ger hästarna och oss få eller inga val utifrån vår önskan att ha en häst och att rida.

Genom att berika hästen på samma sätt som vi i princip behöver berika alla andra djur vi håller i fångenskap. Vi behöver titta till hästens beteendebehov och behov och hitta bra lösningar utifrån de förutsättningar vi har. Vi behöver skapa en hage som inte är beständig utan som förändras regelbundet. Där oväntade saker tillsätts, nya dofter och nya intryck. Intryck som hästarna tillsammans kan bemöta och agera på, eller rent av välja att inte agera på.

Gruppen Berikning för häst skapade jag för att hästägare ska kunna mötas och ge varandra tips och råd kring berikning. Det är fantasin som sätter gränserna och tillsammans kan vi inspirera varandra.

Du hittar gruppen här:
https://www.facebook.com/groups/705195734639020

09/04/2024

03/04/2024

Alla har vi någon gång upplevt smärta.

Ur ett evolutionärt perspektiv syftar smärta till att skydda kroppen från hot som kan rubba dess kemiska balans och därmed hota överlevnaden. Kroppen är instinktivt programmerad för att undvika smärta. För att förstå smärta ur ett holistiskt perspektiv och för att fatta etiska beslut i relation till våra hästars välmående behöver vi dock tydligt definiera vad smärta innebär.

Enligt den engelska översättningen definieras smärta som "en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskriven som en sådan typ av upplevelse." (Meskey & Bogduk 1994). Även om definitionen av smärta för djur skiljer sig något från människans, är det gemensamt att smärta är en sensorisk och känslomässig upplevelse. Eftersom djur inte kan tala om för oss att de har ont så inkluderar definitionen av smärta hos djur även beteendemönster som syftar till att minska eller undvika skada, både nu och i framtiden.

Det är vanligt att bytesdjur döljer smärta på olika sätt. Därför är det avgörande för oss som arbetar med hästar att förstå hur och när hästar upplever smärta, samt att kunna identifiera tecken på att en häst lider. Ibland hävdar självutnämnda experter att det är enkelt att avgöra om en häst har ont eller inte, och de avfärdar diskussioner om hästars smärta som överdrivna.

Men en närmare inblick i det växande området kring smärta hos hästar avslöjar snabbt att hästar är mycket skickliga på att dölja sin smärta. I litteraturen beskrivs upp till s*x olika smärtskalor (t.ex. HGS, HCP, EQUUS-FAP, EPS, C-OPS, RHPG) som använder hästens ansiktsuttryck som bedömningsgrund. Skalorna är utformade för att användas i olika sammanhang, där vissa är lämpliga för att bedöma videomaterial eller foton medan andra är mer lämpade för direkt observation av hästen i realtid. Förutom ansiktsuttrycksbaserade skattningsskalor finns även andra skalor som tar hänsyn till hästens beteende (t.ex. EAAPS-1, -2 och NRS). Vissa av skattningsskalorna används i kombination med varandra och använder både hästens beteende och ansiktsuttryck för att bedöma smärta (t.ex. H-CPS). Dessutom finns det fysiologiska mätningar som kan göras för att bedöma hästens välbefinnande, såsom variationen i hjärtrytmen och graden av inflammation.

Hur man kan använda de olika skalorna samt vilken skala som i dagsläget har högst tillförlitlighet mellan olika observatörer, oberoende av kunskapsnivå, kommer jag lyfta i föreläsningen Tyst Lidande den 11 maj.

Du hittar föreläsningen här: https://fb.me/e/76X9SlmKV

Referenser:
van Loon, J. P. A. M., & Macri, L. (2021). Objective assessment of chronic pain in horses using the horse chronic pain scale (Hcps): A scale-construction study. Animals, 11(6). https://doi.org/10.3390/ani11061826

Sutton, G. A., Paltiel, O., Soffer, M., & Turner, D. (2013). Validation of two behaviour-based pain scales for horses with acute colic. Veterinary Journal, 197(3), 646–650. https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2013.04.007

van Loon, J. P. A. M., & Van Dierendonck, M. C. (2018, December 1). Objective pain assessment in horses (2014–2018). Veterinary Journal. Bailliere Tindall Ltd. https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2018.10.001

Ask, K., Andersen, P. H., Tamminen, L. M., Rhodin, M., & Hernlund, E. (2022). Performance of four equine pain scales and their association to movement asymmetry in horses with induced orthopedic pain. Frontiers in Veterinary Science, 9. https://doi.org/10.3389/fvets.2022.938022

19/03/2024

Nu händer det! Den här attityden vill i alla fall jag se mer av!

Med den vetenskap vi har tillgång till idag så går det träna hästar utan att behöva använda inlärd hjälplöshet som metod. Det är ett oetiskt och förlegat sätt och hög tid att fler inom ridsporten inser det, skriver dagens debattör, hästutbildaren och tidigare landslagsryttaren Willia...

14/03/2024

Apropå inlägget igår om knästöd!

Vill man läsa forskningen bakom knästödens eventuella negativa påverkan på ryttarens kropp, sits och tyngdpunkt så finns studien på Centaur Biomechanics hemsida

08/03/2024

Är etologer teoretiker?

Det verkar en del bestämt att vi är och att forskning är något litterärt där forskare bara sitter och läser från en bok hela sina liv.

Det är mig faktiskt en sorg att det finns personer som tror det.

När jag beslutade mig för att bli etolog så var min utbildning långt ifrån teoretisk. Jag började min yrkesresa på ett naturbruksgymnasium där en stor del av utbildningen går ut på att hantera och ta hand om djur av olika slag. Jag åkte till Danmark tillsammans med en klasskompis och hade praktik på djurpark i en månad och tillbringade lika lång tid på Astra Zenecas försöksdjursanläggning i Södertälje som då hade långtidsstudier på hundar. Jag gick en kurs inom häst och blev avslängd och skadade mig så pass att jag fick gå med en korsett i 6 veckor. Under den kursen fick jag för första gången känna hur en samlad häst känns och hur det känns när man äntligen hamnar i samspel. Det kändes otroligt.

Vidare i mina universitetsstudier har jag spenderat timmar, i alla väder, på att studera höns och lärde mig mängder om hur höns beter sig kopplat till fortplantning. Men när det begav sig för masteruppsatsen så drev min nyfikenhet om hästars beteende mig till att göra ett arbete om just det. Jag åkte runt i hela Östergötland och träffade 28 olika ekipage där alla tränade häst på olika sätt. Jag har sedan spenderat ytterligare timmar på att studera varje sekund i materialet filmat från dessa 28 olika ekipage för att klassificera hästarnas beteende. Tack och lov kunde jag då sitta inne. Parallellt med mina studier har jag också alltid haft hand om häst. Två år efter jag började mitt examensarbete blev det publicerat och det är ett så pass stort projekt att man väldigt sällan gör det ensam. En hel del teori men också en hel del praktiskt.

Jag har absolut läst mycket, jättemycket faktiskt och det vet jag att många av mina kollegor också har gjort och gör. Men vi tillämpar det vi läst i praktiken. Jag, och många flera, driver företag. Jag åker ut och håller föreläsningar, workshops och hjälper djurägare med riktigt kniviga och svåra beteenden. Ibland är det enkelt och ibland är det svårt.

Jag förstår att det är otroligt när en person kan få en häst att gå från fullständigt panikslagen till lugn och extra mindblowing om det går fort. Men i grund och botten finns det ett gäng saker som driver oss och djur att bete sig som vi gör. Kunskap om orsaken bakom beteendet gör att vi kan påverka det och också ta ställning till om vi ens ska påverka det.

Det kanske inte är hästen som behöver ändra på sig.

25/02/2024

Det som verkligen förstärker rädsla är oförmågan att påverka det som gör djuret rädd.

Viljan att fly men att inte kunna.

Jag vet att vissa tränare där ute använder sig av metoder där man tvingar djur att stanna i situationer tills de lugnar sig. Det som i själva fallet räknas till flooding, alltså en överlastning av djurets stresskapacitet. Obehaget, olusten och rädslan kvarstår men känslorna stängs inne.

"Det är ingen idé du får bara finna dig."

Vissa djur kan i ett senare skede till synes explodera eller...
så stänger de helt av och slutar att regera på stimuli i sin omgivning, de blir apatiska.

Det spelade ju ändå ingen roll.

Eller så lär vi istället våra djur vilken enorm kapacitet de sitter på och att det finns en rad beteenden som kan skapa en bra känsla utöver att fly. Vi kan lära våra djur att bli modiga och att det kan vara en skön känsla att överkomma utmaning. Vi kan också byta sinnesstämning genom att slå på nyfikenhet och sökande.

Visst låter väl ändå det trevligare?

23/02/2024

Vi är en rad experter som ser att förändring behövs. Vi är inte djurrättsaktivister. Vi är experter inom vårt område och vi ser hästarna lida. Vem bör sätta standarden?

Börja titta och börja ställ krav.

Ingen annan sport har så stor vetenskapsförakt och kognitiv dissonans som ridsporten.

Hästsporten är nu under unikt hård press. Länge har forskare, veterinärer, etologer och andra sakkunniga inom hästvälfärd sagt att hästsporten behöver förändras, utan gehör från sportens organisationer och utövare. Nu har dock publiken insett att det som sker på banorna inte alltid ....

10/02/2024

Jag blir inte nog så matt på när man använder argumentet kopplade till att man ska göra som djuren gör. Det kan komma i lite olika former men absolut vanligast är att man använder det för att rättfärdiga att bestraffa eller på annat sätt sätta ner foten mot sitt djur.

Det är skillnad på att säga nej som i “stopp min kropp” och att säga nej som i “ta inte maten från bordet”. När djur säger ifrån mot varandra så är det för att sätta integritetsgränser eller i andra fall för att resursfördela för att helt slippa konflikt när resurser är närvarande.

När en människa säger nej så är det för att vi vill att hunden ska bete sig på ett visst sätt, givet våra normer och premisser.

Därför är det bättre att fokusera på hur man vill att situationen ska se ut och -träna- på det. Acceptera att vissa situationer kommer vara för svåra och det bästa där och då kan vara att försöka ta sig därifrån, för det kommer ändå inte att bli något vettigt av situationen. Eller att helt enkelt acceptera de beteenden hunden utför i stunden.

Enkelt sagt kommer hunden göra det som kräver minst energi av den och resulterar i bäst känsla. En rad beteenden har genom evolutionens gång karvats fram för att hunden ska vara optimerad för en viss miljö. När vi går mot dessa beteenden måste vi skapa logiska situationer ur hundens perspektiv. Inte ur vårt perspektiv.

05/02/2024

Nu har väderstad hundcenter ett alléslalom! Perfekt för att få driv och självsäkerhet genom slalom!

Vill du lära din hund slalom? Jag hjälper dig från början till slut. Boka privattillfällen via hemsidan www.paulina-etolog.se/hund