Etolog Paulina

19/08/2024

Jag prioriterar återkommande kunder och därför erbjuds de tider först.

07/08/2024

20/05/2024

Få områden inom etologi är så missförstådda som rangordning och dominansförhållanden i en flock. Jag misstänker att detta kan bero på en kombination av att gamla tankesätt är svåra att förändra och att det kan vara jobbigt att erkänna komplexiteten i hästars beteende.

I mitt yrke hör jag ofta att hästar beskrivs som dominanta eller ranglåga. Det är inte ovanligt att dessa termer används i säljannonser, vilket leder till att vi börjar tänka att en häst är sin rang. Men rang och dominansrelationer är en interaktion mellan två individer och appliceras i begränsade situationer. En individ kan alltså inte vara dominant eller undergiven "på egen hand"; det är något som uppstår i relation till en annan individ.

Många vill tillskriva sin "ranghöga" häst ledarskapskvaliteter, men forskningen har visat att det inte går att förutsäga att en häst som oftast är dominant i sina relationer också är den som tar initiativ till att byta aktivitet och får med sig större delen av flocken. Detta kan sammanfalla, men det är inte ett kausalt samband. Det är alltså inte på grund av att hästen oftast är dominant som den också är bra på att få flocken att följa den. Dominans förutsäger inte heller att samma individ skulle medla i eller trösta vid konflikter.

Det enda som rang kan förutsäga är vem som får tillträde till resurser först. I fångenskap blir dessa konflikter och uppgörelser mer distinkta, vilket gör det lättare att observera dominansförhållanden. I fångenskap har även individer mindre kontroll över sin omgivning, vilket kan resultera i en så kallad rebound-effekt. Bristen på resurser och kontroll leder till en beteendefrustration som gör att när hästen väl får möjlighet att utföra ett beteende, gör den det i överflöd, mer än vad situationen kräver eller möjliggör.

Gérard, C., Valenchon, M., Poulin, N., & Petit, O. (2020). How does the expressiveness of leaders affect followership in domestic horses (Equus ferus caballus)? Animal Cognition, 23(3), 559–569. https://doi.org/10.1007/s10071-020-01361-8

14/05/2024

Sue Dyson och hennes kollegor påbörjade utvecklingen av ett etogram för att bedöma smärta hos ridhästar år 2017. Sedan dess har flera publikationer kommit ut där Ridden Horse Pain Ethogram har testats i olika sammanhang. Etogrammet består av 24 olika beteenden, och det har visat sig att när hästar uppvisar 8 av 24 beteenden, så har hästen antingen en rörelsestörning och/eller hälta. För att hitta det kausala sambandet mellan etogrammet och smärta samt rörelsestörningar har hästar som uppvisar 8 poäng eller mer bedövats, vilket har resulterat i att poängen har sjunkit efter bedövning.

Det mest oroande som Dyson och hennes kollegor har upptäckt under sina år av studier och analys av olika hästar är den otroligt höga bristen på kunskap om hästens smärtbeteende samt förmågan att bedöma om ens häst är halt eller har rörelsestörning. I en grupp med 64 hästar visade det sig att hela 73% av hästarna var halta trots att ryttaren bedömde dem som ohalt och fungerande under ridningen. 46% av hästarna hade en rörelsestörning i galoppen. I tidigare studier där man undersökte 506 sporthästar i fullt arbete var hela 47% halta eller hade rörelsestörningar kopplade till smärta. I en svensk studie noterades asymmetri hos 53% av 201 hästar när de travades för hand.

Jämför man detta med resultaten från studier där man använde RHpE för att bedöma Grand Prix-hästar över tid och vid olika tävlingar (2018-2020), så fick ingen häst poäng över 5. I studierna ingick 123 respektive 38 hästar i bedömningen.

Det är av yttersta vikt att fler hästägare lär sig hur hästars smärtbeteende ser ut och uppträder under ridning, och inte förminskar hästens beteende. Sue Dyson och hennes kollegor har sina artiklar tillgängliga för allmänheten att läsa. Filma dig själv när du rider och analyserar din hästs beteende. På så sätt kan vi tillsammans skapa högre välfärd för våra hästar så att ingen häst behöver lida under ridning.

Se referenser i kommentarsfältet.

17/04/2024

Beteende har sällan bara en orsak.

Ibland är det relativt enkelt att åtgärda och se till att hästen har det den behöver men ibland är det riktigt svårt. Beteendet är i slutändan ett resultat av hela hästen och dess inre drivkrafter. Så fort vi tar ett djur ur den miljö den i tiotusentals år har anpassats till kommer vi stöta på bekymmer på ett eller annat sätt.

- Hästar vill gå och äta 14-16 timmar om dygnet i block om 2-3 timmar.

"Våra hästar går på lösdrift med fri tillgång till f***r."
Ja, men få lösdrifter idag tillgodoser hela mekanismen i att gå och äta. Grovfodret innehåller begränsad möjlighet att sortera och välja samt välja bort. Den naturliga processen är att beta sida vid sida och inte stå samlade runt en station. En f***rstation blir lätt en konfliktyta.

"Hästen rids 5-7 gånger i veckan och är ändå explosiv och aggressiv mot sina hagkompisar"
Därför att den rörelse som vi ser till att hästen får under oss eller med oss tillgodoser inte beteendebehovet av rörelse. Hästen får inte funktionell återkoppling av att longeras eller ridas på en ridbana, ridhus. Men det är det klassiska sättet att skapa en ventil för den rörelsefrustration som många hästar har och därför hjälper det många hästar att ändå få den ventilen.

Vad kan man då göra i ovan två exempel? Världen runtomkring oss är fylld av begränsningar. Vi vill ha häst men få stallar är anpassade för att hålla hästar och ska många hästar hållas på en begränsad yta så måste mycket annat begränsas för att det ska bli hållbart mot marken. Begränsningar som ger hästarna och oss få eller inga val utifrån vår önskan att ha en häst och att rida.

Genom att berika hästen på samma sätt som vi i princip behöver berika alla andra djur vi håller i fångenskap. Vi behöver titta till hästens beteendebehov och behov och hitta bra lösningar utifrån de förutsättningar vi har. Vi behöver skapa en hage som inte är beständig utan som förändras regelbundet. Där oväntade saker tillsätts, nya dofter och nya intryck. Intryck som hästarna tillsammans kan bemöta och agera på, eller rent av välja att inte agera på.

Gruppen Berikning för häst skapade jag för att hästägare ska kunna mötas och ge varandra tips och råd kring berikning. Det är fantasin som sätter gränserna och tillsammans kan vi inspirera varandra.

Du hittar gruppen här:
https://www.facebook.com/groups/705195734639020

09/04/2024

03/04/2024

Alla har vi någon gång upplevt smärta.

Ur ett evolutionärt perspektiv syftar smärta till att skydda kroppen från hot som kan rubba dess kemiska balans och därmed hota överlevnaden. Kroppen är instinktivt programmerad för att undvika smärta. För att förstå smärta ur ett holistiskt perspektiv och för att fatta etiska beslut i relation till våra hästars välmående behöver vi dock tydligt definiera vad smärta innebär.

Enligt den engelska översättningen definieras smärta som "en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskriven som en sådan typ av upplevelse." (Meskey & Bogduk 1994). Även om definitionen av smärta för djur skiljer sig något från människans, är det gemensamt att smärta är en sensorisk och känslomässig upplevelse. Eftersom djur inte kan tala om för oss att de har ont så inkluderar definitionen av smärta hos djur även beteendemönster som syftar till att minska eller undvika skada, både nu och i framtiden.

Det är vanligt att bytesdjur döljer smärta på olika sätt. Därför är det avgörande för oss som arbetar med hästar att förstå hur och när hästar upplever smärta, samt att kunna identifiera tecken på att en häst lider. Ibland hävdar självutnämnda experter att det är enkelt att avgöra om en häst har ont eller inte, och de avfärdar diskussioner om hästars smärta som överdrivna.

Men en närmare inblick i det växande området kring smärta hos hästar avslöjar snabbt att hästar är mycket skickliga på att dölja sin smärta. I litteraturen beskrivs upp till s*x olika smärtskalor (t.ex. HGS, HCP, EQUUS-FAP, EPS, C-OPS, RHPG) som använder hästens ansiktsuttryck som bedömningsgrund. Skalorna är utformade för att användas i olika sammanhang, där vissa är lämpliga för att bedöma videomaterial eller foton medan andra är mer lämpade för direkt observation av hästen i realtid. Förutom ansiktsuttrycksbaserade skattningsskalor finns även andra skalor som tar hänsyn till hästens beteende (t.ex. EAAPS-1, -2 och NRS). Vissa av skattningsskalorna används i kombination med varandra och använder både hästens beteende och ansiktsuttryck för att bedöma smärta (t.ex. H-CPS). Dessutom finns det fysiologiska mätningar som kan göras för att bedöma hästens välbefinnande, såsom variationen i hjärtrytmen och graden av inflammation.

Hur man kan använda de olika skalorna samt vilken skala som i dagsläget har högst tillförlitlighet mellan olika observatörer, oberoende av kunskapsnivå, kommer jag lyfta i föreläsningen Tyst Lidande den 11 maj.

Du hittar föreläsningen här: https://fb.me/e/76X9SlmKV

Referenser:
van Loon, J. P. A. M., & Macri, L. (2021). Objective assessment of chronic pain in horses using the horse chronic pain scale (Hcps): A scale-construction study. Animals, 11(6). https://doi.org/10.3390/ani11061826

Sutton, G. A., Paltiel, O., Soffer, M., & Turner, D. (2013). Validation of two behaviour-based pain scales for horses with acute colic. Veterinary Journal, 197(3), 646–650. https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2013.04.007

van Loon, J. P. A. M., & Van Dierendonck, M. C. (2018, December 1). Objective pain assessment in horses (2014–2018). Veterinary Journal. Bailliere Tindall Ltd. https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2018.10.001

Ask, K., Andersen, P. H., Tamminen, L. M., Rhodin, M., & Hernlund, E. (2022). Performance of four equine pain scales and their association to movement asymmetry in horses with induced orthopedic pain. Frontiers in Veterinary Science, 9. https://doi.org/10.3389/fvets.2022.938022

19/03/2024

Nu händer det! Den här attityden vill i alla fall jag se mer av!

Med den vetenskap vi har tillgång till idag så går det träna hästar utan att behöva använda inlärd hjälplöshet som metod. Det är ett oetiskt och förlegat sätt och hög tid att fler inom ridsporten inser det, skriver dagens debattör, hästutbildaren och tidigare landslagsryttaren Willia...

14/03/2024

Apropå inlägget igår om knästöd!

Vill man läsa forskningen bakom knästödens eventuella negativa påverkan på ryttarens kropp, sits och tyngdpunkt så finns studien på Centaur Biomechanics hemsida

08/03/2024

Är etologer teoretiker?

Det verkar en del bestämt att vi är och att forskning är något litterärt där forskare bara sitter och läser från en bok hela sina liv.

Det är mig faktiskt en sorg att det finns personer som tror det.

När jag beslutade mig för att bli etolog så var min utbildning långt ifrån teoretisk. Jag började min yrkesresa på ett naturbruksgymnasium där en stor del av utbildningen går ut på att hantera och ta hand om djur av olika slag. Jag åkte till Danmark tillsammans med en klasskompis och hade praktik på djurpark i en månad och tillbringade lika lång tid på Astra Zenecas försöksdjursanläggning i Södertälje som då hade långtidsstudier på hundar. Jag gick en kurs inom häst och blev avslängd och skadade mig så pass att jag fick gå med en korsett i 6 veckor. Under den kursen fick jag för första gången känna hur en samlad häst känns och hur det känns när man äntligen hamnar i samspel. Det kändes otroligt.

Vidare i mina universitetsstudier har jag spenderat timmar, i alla väder, på att studera höns och lärde mig mängder om hur höns beter sig kopplat till fortplantning. Men när det begav sig för masteruppsatsen så drev min nyfikenhet om hästars beteende mig till att göra ett arbete om just det. Jag åkte runt i hela Östergötland och träffade 28 olika ekipage där alla tränade häst på olika sätt. Jag har sedan spenderat ytterligare timmar på att studera varje sekund i materialet filmat från dessa 28 olika ekipage för att klassificera hästarnas beteende. Tack och lov kunde jag då sitta inne. Parallellt med mina studier har jag också alltid haft hand om häst. Två år efter jag började mitt examensarbete blev det publicerat och det är ett så pass stort projekt att man väldigt sällan gör det ensam. En hel del teori men också en hel del praktiskt.

Jag har absolut läst mycket, jättemycket faktiskt och det vet jag att många av mina kollegor också har gjort och gör. Men vi tillämpar det vi läst i praktiken. Jag, och många flera, driver företag. Jag åker ut och håller föreläsningar, workshops och hjälper djurägare med riktigt kniviga och svåra beteenden. Ibland är det enkelt och ibland är det svårt.

Jag förstår att det är otroligt när en person kan få en häst att gå från fullständigt panikslagen till lugn och extra mindblowing om det går fort. Men i grund och botten finns det ett gäng saker som driver oss och djur att bete sig som vi gör. Kunskap om orsaken bakom beteendet gör att vi kan påverka det och också ta ställning till om vi ens ska påverka det.

Det kanske inte är hästen som behöver ändra på sig.

25/02/2024

Det som verkligen förstärker rädsla är oförmågan att påverka det som gör djuret rädd.

Viljan att fly men att inte kunna.

Jag vet att vissa tränare där ute använder sig av metoder där man tvingar djur att stanna i situationer tills de lugnar sig. Det som i själva fallet räknas till flooding, alltså en överlastning av djurets stresskapacitet. Obehaget, olusten och rädslan kvarstår men känslorna stängs inne.

"Det är ingen idé du får bara finna dig."

Vissa djur kan i ett senare skede till synes explodera eller...
så stänger de helt av och slutar att regera på stimuli i sin omgivning, de blir apatiska.

Det spelade ju ändå ingen roll.

Eller så lär vi istället våra djur vilken enorm kapacitet de sitter på och att det finns en rad beteenden som kan skapa en bra känsla utöver att fly. Vi kan lära våra djur att bli modiga och att det kan vara en skön känsla att överkomma utmaning. Vi kan också byta sinnesstämning genom att slå på nyfikenhet och sökande.

Visst låter väl ändå det trevligare?

23/02/2024

Vi är en rad experter som ser att förändring behövs. Vi är inte djurrättsaktivister. Vi är experter inom vårt område och vi ser hästarna lida. Vem bör sätta standarden?

Börja titta och börja ställ krav.

Ingen annan sport har så stor vetenskapsförakt och kognitiv dissonans som ridsporten.

Hästsporten är nu under unikt hård press. Länge har forskare, veterinärer, etologer och andra sakkunniga inom hästvälfärd sagt att hästsporten behöver förändras, utan gehör från sportens organisationer och utövare. Nu har dock publiken insett att det som sker på banorna inte alltid ....

21/02/2024

Hur fungerar rädsla?

En del djurägare, hund som häst, kan hamna i situationer där det känns svårt att veta vad som är det rätt att göra. Man vill inte göra situationen värre och allra helst skulle man vilja att djuret insåg att det som känns otäckt i själva fallet är helt ofarligt.

Ibland bemöts djur rentav med förminskning. Något som egentligen symboliserar något mycket större, nämligen vår oförmåga att sätta oss in i djurens situation.

Beteenden vi ser är ett resultat av djurets affekt, alltså känsloliv. Bias, humör, attityd och känsla. Från dagsform till reaktion på vad som händer just nu. Vi och djuren har en rad känslor som skapar obehag och vars evolutionära drivkraft är att hålla oss från trubbel. Som motvikt till det har vi också känslor vars uppgift är att försätta oss ofta och länge i situationer som känns bra.

Det är alltså klippt biologiskt omöjligt att när ett djur är i stark rädsla förstärka den rädslan mer genom att tillföra sådant som djuret i normala fall upplever positivt.

Däremot går det att skapa negativa associationer till sådant som djuret tidigare associerat med goa saker. Det görs genom klassisk betingning där en belöning ges strax innan något otäckt händer. Djuret gör allt i sin makt för att skapa en stark minnesbild kring vad i situationen som gjorde att saker blev som de blev så att det i framtiden kan undvikas helt!

Belöningen har blivit "förgiftad". Nästa gång belöning kommer fram kan det rentav trigga rädsla.

Men! Så länge belöning ges EFTER trigger så kan INTE belöning skapa MER obehag, olust, ilska och rädsla. Däremot kan vissa djur i stark rädsla inte vara mottagliga för t.ex. matbelöning. Varför det är essentiellt att vi identifierar trigger för att kunna både motbetinga den och habituera djuret till den.

Jag kan hjälpa dig med ditt rädda djur.

10/02/2024

Jag blir inte nog så matt på när man använder argumentet kopplade till att man ska göra som djuren gör. Det kan komma i lite olika former men absolut vanligast är att man använder det för att rättfärdiga att bestraffa eller på annat sätt sätta ner foten mot sitt djur.

Det är skillnad på att säga nej som i “stopp min kropp” och att säga nej som i “ta inte maten från bordet”. När djur säger ifrån mot varandra så är det för att sätta integritetsgränser eller i andra fall för att resursfördela för att helt slippa konflikt när resurser är närvarande.

När en människa säger nej så är det för att vi vill att hunden ska bete sig på ett visst sätt, givet våra normer och premisser.

Därför är det bättre att fokusera på hur man vill att situationen ska se ut och -träna- på det. Acceptera att vissa situationer kommer vara för svåra och det bästa där och då kan vara att försöka ta sig därifrån, för det kommer ändå inte att bli något vettigt av situationen. Eller att helt enkelt acceptera de beteenden hunden utför i stunden.

Enkelt sagt kommer hunden göra det som kräver minst energi av den och resulterar i bäst känsla. En rad beteenden har genom evolutionens gång karvats fram för att hunden ska vara optimerad för en viss miljö. När vi går mot dessa beteenden måste vi skapa logiska situationer ur hundens perspektiv. Inte ur vårt perspektiv.

05/02/2024

Nu har väderstad hundcenter ett alléslalom! Perfekt för att få driv och självsäkerhet genom slalom!

Vill du lära din hund slalom? Jag hjälper dig från början till slut. Boka privattillfällen via hemsidan www.paulina-etolog.se/hund

23/01/2024

Nu erbjuder jag valpkurs via Väderstad hundcenter! Anmäl dig idag via https://paulina-etolog.se/hundkurser

Jag erbjuder djurträning och föreläsningar baserat på vetenskapliga metoder. Vill du förstå or

07/11/2023

Jag tycker det är så förbaskat synd när personer, som onekligen besitter ett helt liv med kunskap och erfarenheter av att ha arbetat med hästar, sen går och täcker över all den gedigna erfarenheten genom att prata om saker som de inte har någon kunskap om men hävda att de har det.

Det går ju an att man vill lära sig mer, men ett varmt tips är då att hålla sig lite ödmjuk. Det blir bara pinsamt när man kastar stenar omkring sig i glashus.
Dunning-Kruger ser er!

20/10/2023

Det där med att vänta ut.

Här och var dyker det där evinnerliga påståendet upp. Jag hör det från kunder, jag ser det i mitt flöde och jag hör det i olika forum. Till och med olika föreningar och diverse leverantörer av försäkring eller djurf***r.

Varför ska man vänta ut och vad händer egentligen i hundens hjärna?

Det som i folkmun kallas för att vänta ut eller ignorera kallas inom etologi för utsläckning.

Det är inte alltid när någon väntar ut eller ignorerar sin hund som utsläckning faktiskt sker. Utsläckning innebär att det som tidigare har förstärkt beteendet försvinner. Mönstret brukar se ut så att det först sker en ökning i intensitet av beteendet innan det upphör helt. Beteendet är utsläckt.

För att man ens ska kunna släcka ut ett beteende framgångsrikt måste man alltså veta vad som förstärker beteendet i första hand. Den förstärkaren är sällan extern och därmed oftast svår för oss människor att ha någon kontroll över.

Men ens om du vet vad som förstärker beteendet så är utsläckning en väldigt etisk tvivelaktig metod. Det som har hänt är alltså att hunden har blivit förstärkt av något och har en förstärkningshistorik. Detta skapar förutsägbarhet och autonomi då hunden med sitt beteende kan styra förstärkaren. Genom att ta bort förstärkaren, utan att ge något som helst annat stöd i vilket beteende som gör att hunden återfår förstärkaren, kommer försätta hunden i en mycket stressad situation som dessutom kommer stegras och eskalera. Lägg därtill att när vi upplever bekymmer med våra hundar så har deras beteenden många gånger uppstått för att just reducera stress och återfå kontroll över sin omgivning.

I filmklippet kan ni se hur jag har tränat på att sitta ner = då får man hälsa. Det här har jag tränat in med mycket låga krav i början vilket leder till att idag vet Winston att om vi står upp är det att sitta ner och vänta som lönar sig trots jättestora känslor. Det gör också att han lugnar sig snabbare.