18/12/2024
Hundvalpen Noah.
Vi föder upp lagotto romagnolo hundar i Pargas, i Nulto by nära Koupo lägergård.
Den 12.09.24 föddes en kull av mamman Minnie som jag hade leasat från Lahtis. Minnie är också född hos oss och såld till en familj där. Den minsta i kullen, Noah vägde 262g när han föddes, han var minst men inte väldigt liten.
När Noah var lite över 3 veckor gammal blev han väldigt sjuk, fick ngn sort av inflammation, han var till veterinären två gånger, fick vätska, medicin och matades med tuttflaska när han inte orkade amma. När jag andra gången förde honom till veterinär under blusen för att hålla honom varm och trygg trodde jag det var tid för att låta honom somna in. Men det vände, medicinerna bet och han blev bättre. Han utvecklades långsammare än sina syskon men han växte på sin egen k***a.
Hän är mindre och långsammare än sina syskon, han leker lite klumpigare men han är modig, litar på både människor och andra hundar, han tycker speciellt mycket om våra kattor för de är lugnare än hundarna. Han tycker om barnen och de om honom för han är inte så hoppig eller vild som deandra.
Fredagen den 13.12 var jag ute på gården med Noah, våran dvärgpudel Cheri och två andra lagottovalpar. De lekte och vips, mitt i allt, fanns det bara tre hundar kvar, Noah var försvunnen. Det var som om han hade gått upp i rök.
Vi började leta, våran granne Roger Lindroos kom med och leta, även Sture Lindroos kom med och sökte, han hade en värmekamera till hjälp när det var mörkt. Vi sökte och under natten var vi ute och lockade.
Lördagmorgonen började det lokala jaktlaget med att leta efter våran Noah, det sökte på vår tomt och i skogen runtomkring, de sökte på en större radie. Alla dikena runtomkring kollades flera gånger.
På lördag förmiddag kom hundskolaren Paula Speer med sin arbetshund Oliver med. Det var fint att se hur Oliver jobbade, han var jätteduktig, han hittade en delvis uppäten hare och en fågel som det bara fanns lite kvar av, de var byten av kanske en lo eller räv. Oliver märkade den röda utebyggnaden, inte starkt med ändå två gånger.
Det var vått och regnade under fredagen och lördagen, Paula och Oliver for hem och kom pånytt och fortsatte. Våran dotter Freya kom från Helsingfors med nya idéer och energi. Vi fick låna en rörmokares kamera. Med den kom Petri och Freya åt att se under farstun och huset, utrymmet under terassen kollades. Den röda byggnaden där Oliver markerade togs de mittersta golvplankorna bort och med hjälp av rörkameran kunde de försäkra sig om att valpen inte fanns där. Roger utvidgade sökområdet med Gatorn, han körde runt på natten och tidigt på morgonen i skogen och på åkarna.
Vädret var först regnigt och vått, sen blev det kallare och kallt, natten söndag-måndag var det -7 grader kallt. Jag förstod att valpen inte kan hittas levande- först vått och sen kallt men jag hoppades att vi skulle hitta den eller ens en del av den för att förstå vad som hade hänt. Det kändes liksom helt omöjligt att en lo eller räv skulle komma upp på gården eller nära och ta en valp när det rörde sig människor på gården.
Måndagmorgon, lite före kl 10 ringde Roger - är du hemma, får jag komma på besök? Jo-jo- gäller saken en hundvalp? - jo svarade Roger. Jag hann tänka att hämtar han den döda valpen eller en del av den i en papplåda eller plastkasse, tänkte att vad har hänt?
Det tog någon minut, Roger kommer in med hundvalpen i famnen, levande och varm, lite våt under magen och tassarna, det var ju vått ute igen. Det var helt ofattbart, otroligt men sant. Det bästa ögonblicket under år 2024 hittills. Den hade varit i Rogers hall, hallen är kall men torr, jag kan ännu inte förstå hur valpen har hittat dit, ca en kilometer från vår gård. Den var borta i nästan tre dygn.
Jag är så otroligt tacksam att få bo i Pargas, i Nulto med så många härliga hjälpsamma människor runtomkring som ställde upp på olika sätt.
Ikväll sitter jag i köket och packar julklappar med Noah under bordet, satt en liten tomteluva på honom för fotografiet.
En riktigt fridfull Juletid till alla, Tack till alla inblandade.
Kennel Nuxo kasvattaa lagotto romagnolo -koiria terveistä ja hyväluonteisista vanhemmista.
