06/12/2024
En hyllning till nörden!
I min värld är nörd det finaste man kan vara. Med nörd menar jag någon som har ett intresse som går lite djupare än för de flesta andra. Det kan vara ett ämne som är litet eller stort, obskyrt eller känt, viktigt eller oviktigt. Jag följer en del konton på sociala medier där människor med ett litet – eller stort – specialintresse passionerat delar sin kunskap. För nörden är passionerad! Mitt favoritradioprogram är Naturmorgon i P1 där entusiaster pratat om lavar och mossor, svampar, en viss fågel, i snart 35 år. Jag är inte på något vis nördigt intresserad av varken lavar och mossor, fåglar eller svampar – men jag dras med av deras viskningar och förtjusta utrop.
Den nörd som ligger mig närmast är förstås hundnörden. Den som inte bara ”har hund” utan som satt sig in i, på riktigt, vad det innebär att leva tätt inpå en annan art. Att ta den in i familjen och engagera sig i dess välmående lika väl – och ofta mer – än sitt eget. Jag har många hundnördar i min närhet. Människor som hudlöst sörjer förlusten av en älskad familjemedlem, som väntar på valpen med samma bävan och glädje som på vilket barn som helst. Som läser på om näringslära, om träning, om sjukdomar, ergonomi. Som kan rabbla alla stamtavlor och släktled i den ras hunden tillhör, som åkt vända efter vända och räddat hundar ur misär i främmande land, som kan allt om hårlag, om bästa sättet att lära hunden apportera, korsa tassar eller springa fort fort.
Som inte stannar där utan också lär sig allt om fasaner, och bygger hus åt fasaner, och matar och vårdar fasaner, eller får, eller annat som hör den hunden till. Som lär sig allt om åttondelstakt och klippa musik – för det ingår i sporten att förstå hur musik är uppbyggt. Som klipper gräs, och målar klubbstugor, och sitter på möten och blir kassör – för vem ska sköta klubben om inte nörden?
Som med glädje ser fram emot att hjälpa ännu en blygerhund, ett lydnadsekipage, en brukshund. Som kör mil efter mil efter mil för att döma andra ekipages insatser, lägga spår, hålla kurs. Som gläds med träningskamrater och hetlevrat diskuterar sånt som inte stämmer med den egna uppfattningen. Som går upp klockan fyra i kallt vintermörker och tar sin reaktiva hund på en lugn promenad. Som går upp klockan fyra och kräks i en buske av nervositet innan domaren hälsar välkommen in på plan. Och som inte tvekar att göra det om och om igen: vårda fasaner och får, diskutera budget, frysa om fingrar och tår, bry sig om din hund som sin egen i glädje och i sorg, fila på detaljer och trampa i lera.
Som älskar hundar mest av allt, och därmed allt som hör till. Och som är lite mer än genomsnittet intresserad.
