05/09/2024
Så klokt resonerat och så otroligt svårt att veta hur man gör ”rätt”.
Stina är 8 år (i sin prime både fysiskt och psykiskt tycker jag), Jerry 11 år (med epilepsi och artros vilket han medicineras för) och Sigge 13 år (med både fysiska och psykiska besvär, även om han hänger i och har gjort längre än vad jag trodde skulle vara möjligt).
Det går verkligen inte att undvika att tänka på detta ämne med hundar överlag och äldre hundar framförallt.
Både Sigge och Jerry har jag vid ett tillfälle vardera på allvar övervägt att det är dags, för Sigge för många år sen innan han lyckligtvis kunde flytta till min mamma på landet och med Jerry i början av året innan han fick ordinerad starkare smärtlindring för artrosen.
❤️
En del är svårare med Holly än med tidigare hundar jag levt med och det har blivit mer uppenbart när hon blivit äldre. Holly har inte varit van vid att gå till veterinären som ung, inte heller att vi människor håller på med skötsel av olika slag. När hon kom till oss som ettåring var det väldigt svårt att göra saker med henne, men det blev successivt bättre med tiden. Vi har kunnat klippa tovor, bada henne, tvätta öronen och klippa klor och det gick att gå till veterinären utan större problem. Men under det senaste året har det känts som om hon blivit mycket mer stressad och frustrerad och det går inte att hålla på så länge. Det är hela tiden en ganska svår balansgång vad som är bäst för henne. Bada eller inte bada? Klippa ned pälsen (vilket behövs när det är varmt) eller bara ta bort tovor?
Att gå till veterinären med Holly har också blivit mycket jobbigare, särskilt efter ett väldigt misslyckat blodprov för några år sedan. Det var så även med Tickan (som vi levde med tidigare), att när hon blev äldre accepterade hon inte alltid det som hon hade funnit sig i tidigare. Men med Holly är det mer känslomässigt jobbigt för hon blir stressad och uppenbart obehagligt berörd hos veterinären. Därför är det svårt att veta när det är dags att söka veterinär för olika krämpor. Vi försöker undvika det eftersom Holly blir så stressad, men också för att många behandlingar och ingrepp inte är aktuella för de flesta 12,5 år gamla hundar. Det var annorlunda med Jackie (min första hund), han var fortfarande rätt ”ung” i kroppen då han var 12 år. Han opererades t o m för trasiga korsband vid 12 och 15 års ålder, och levde till han var nästan 18 år.
En av de svåraste frågorna vi står inför när vi lever med hundar är när (och om) vi ska ta steget för att avsluta deras liv. Hur svår denna fråga är för oss varierar mycket, jag har träffat både människor som verkar ta ganska lättvindigt på en avlivning och jag har träffat dem som inte vill leva med hundar för de känner att de inte klarar att ta ett sådant beslut. För de flesta av oss tror jag att det är en mycket jobbig fråga, men att den kanske ändå inte hindrar oss från att leva med hundar. Det hör ju också till livets ovisshet att vi aldrig vet när vi kommer att stå inför detta och hur det blir då. I det längsta hoppas vi kanske också att vi slipper ta beslutet och att hunden dör en naturlig död. Men det är förhållandevis få hundar som jag känner till som har dött hemma utan att det behövts någon dödshjälp.
Jag inser också att jag har förändrats en hel del i min syn på detta. Tidigare har jag alltid känt att jag vill gå till veterinären och göra allt som går in i det sista. Men med Holly känns det annorlunda, vilket jag tror beror både på att hon mår så pass dåligt av att gå till veterinären och att jag mer har accepterat livets gång och att det kanske inte alltid är det bästa för hunden att förlänga livet så länge det går. Återigen en svår balansgång då jag känner att det inte heller får bli så att jag gör mindre p g a att Holly är en hund och inte en människa. Men vad är bäst för Holly och vad är för min egen skull? Skulle Holly vilja gå till veterinären och vara med om undersökningar och behandlingar om hon blir dålig? Eller skulle hon hellre vilja få sluta sitt liv även om det blir något tidigare än om vi hade gjort allt som går att göra? Detta är en fråga som ständigt finns närvarande.