28/12/2021
Återkommande , viktig infformation
Några kloka perspektiv på nosgrimmans placering och varför vissa nosgrimmor är direkt dåliga kommer från veterinären och hästtandläkaren Vikki Fowler (fritt översatt):
”De som följer mina inlägg känner till att jag ogillar nosgrimmor som sitter nedanför bettet (ex. remontnosgrimmor, HVG:s amn). De används för att stänga igen hästens mun, vilket också berövar ryttaren en viktig informationskälla. En häst som öppnar munnen eller stökar med bettet är inte nöjd, och orsaken bör undersökas, inte maskeras.
Men jag skulle vilja närma mig detta ämne ur veterinärens synvinkel. Anatomiskt sett är hästens nos relativt lik vår, bara förlängd. Hästar har en näsrygg som liknar människors, men deras blir till tunt ben som smalnar av till ett mycket bräckligt område långt före näsborrarna. Både människor och hästar har brosk på nässpetsen, men brosket i hästens nos finns också runt näsborrarna, för att hålla näsborrens ring öppen.
Som ägare kan du lätt känna ^-formen på vardera sidan av din hästs nos där nosryggen övergår i skallbenet, vilket jag kommer att kalla ”näsvikar” i detta inlägg. Detta syns tydligt på bilderna, känn gärna efter på din häst också. Under dessa näsvikar är nosen mycket känslig. Näsborrarna kan klämmas, luftflödet kan stoppas, och benet och brosket kan tryckas ihop. Hästar tycker inte om detta tryck, det är obehagligt för dem precis som det är för människor. Försök själv att trycka på motsvarande sätt på din egen näsa.
Många nosgrimmor, även "anatomiska", som sitter under dessa näsvikar kommer att placera tryck över den tunna benstrukturen varje gång hästen rör på munnen, vissa är till och med så låga att de trycker på brosket. Hästen måste då och då röra munnen, svälja saliven och flytta tungan under bettet, för att omfördela bettrycket över läpparna och lanerna. Tänk dig att inte kunna göra det, hur obehagligt och irriterande det skulle vara. Det är illa nog att sitta still i tandläkarstolen, och inte kunna röra tungan eller svälja spottet, utan att bli ombedd att prestera något samtidigt.
Oavsett hur lös nosgrimman är, kommer den att trycka på detta känsliga område med varje rörelse. Många så kallade "anatomiska" träns är faktiskt designade för att sitta över detta område, och är därför definitivt inte anatomiska!! Den enda nosgrimman som sitter under bettet och inte hamnar på detta känsliga område när hästen rör sig är en korrekt anpassad pullarnosgrimma.
Jag nämnde ovan att luftvägarna endast hålls öppna av brosk vid näsborrarnas spetsar. I det område som nosgrimman sitter faller luftvägen mycket lätt ihop inåt från sidorna. Du kan göra detta med fingrarna med stor lätthet. Hästar är obligata näsandare. De kan alltså inte andas genom munnen. Att öppna munnen minskar inte deras förmåga att andas genom näsan. Att dra tillbaka tungan längst fram i munnen påverkar inte heller deras förmåga att andas. Avståndet mellan den lilla del av tungan du ser och svalget där luften faktiskt strömmar är mycket stort. Detta är mycket enkel anatomi och lätt att se på alla tvärgående tvärsnitt av ett hästhuvud (det är därför tungband i kapplöpningssporten är värdelös och grym, och jag ska inte ens börja prata om tungfelsbett…). Men en fysisk förträngning av luftvägarna i näsan påverkar givetvis luftflödet mycket. Nyp dig själv i näsan om du behöver bevis.
Aachennosgrimmor och remontnosgrimmor begränsar hästens andning avsevärt. Även om den sitter lös, är styrkan i käken mycket mycket större än de ostödda sidoväggarna i näsgångarna och luftvägarna kommer att kollapsa när hästen gapar. Istället för att vara runda och öppna blir de tunna och platta med bara den tunna benstrukturen att stoppa fullständig kollaps. Internet svämmar över av foton av hästar som bär aachengrimmor med kraftigt utvidgade näsborrar när de desperat försöker dra in luft i sina lungor, men förträngningen finns längre bak och att vidga näsborrarna kan inte hjälpa dem. Det är ett mysterium för mig att dessa har blivit populära i kapplöpningsbranschen på sistone, detta brukade vara så utbredd kunskap/sunt förnuft men den verkar ha gått förlorad.
Hästens huvud är ett komplicerat nätverk av nerver och blodkärl. Det finns ställen på hästens huvud där det finns koncentrerade buntar av dessa nerver och kärl. Dessa områden bör mycket noggrant undvikas vid tillpassning av utrustningen. Det finns kanaler där nerver färdas inuti skallen och kommer ut precis under huden, den röda cirkeln visar en sådan utgång, och det finns en annan utgång av nerver på underkäken, inringad i blått. Alla nosgrimmor som sitter under bettet trycker på det blåa området som är ett extremt känsligt område. Om remmen är lös eller stram spelar ingen roll, nerverna blir irriterade, det är omöjligt att undvika. Det finns också en stor koncentration av nerver och kärl precis bakom ögat, förr i tiden låg tränsspännena över detta område, men nu vet vi bättre.
En nosgrimma ska alltid sitta ovanför näsvikarna, ska alltid rymma två fingrar bekvämt sida vid sida mellan nosgrimman och näsbenet, ligga två fingras bredd under kindbenskammen (som på bilden) och ska inte ligga över någon av nervkanalerna. Mynningen från nervkanalen kan kännas som en buckla som sitter under en liten muskel.
Se till att din häst är bekväm med sitt träns, du kommer inte ångra det, den kommer att tacka dig för det. Och kom ihåg att tandvård för alla hästar är basvård, inte en lyx.”
Vilken slags nosgrimma använder du till din häst och varför? Tror du att trenden med aachenremmar och andra ”helstängda” nosgrimmor kan brytas, och i så fall hur? Kommentera gärna!
Länk till Fowlers FB-inlägg: https://www.facebook.com/480874062305559/posts/1568679393525015/?d=n
Bildkälla: Vikki Fowler
